Springfield

I helgen fick vi följa med ett internationellt gäng från en lokal kyrka här till Illinois huvudstad, Springfield. Trots att det är Illinois huvudstad är det ingen stor stad och det finns inte så mycket att utforska mer än Abraham Lincolns liv, t.ex. hans bostad han bodde i ca 20 år, hans grav och ett stort museum endast om Lincoln. Hela staden kretsar helt enkelt kring Abraham Lincoln (och därför kallas även Illinois för ”the land of Lincoln”). Alltså är vi nu väl matade med information om Lincoln. Jag är lite skeptisk till att upphöja en människa på det sättet, men jag måste erkänna att efter Springfieldresan har jag större förståelse för hans uppmärksamhet.

Om ni orkar läsa, så följer här en kort historielektion om Lincoln, som i alla fall inte jag visste innan (detta kan i och för sig bero på att jag aldrig har intresserat mig så mycket för historia). Historien om Lincoln tycker jag om, eftersom jag tycker han gjorde något bra med makten som president. Istället för att försöka göra sig själv till en omtyckt president av alla, satsade han på avskaffningen av slaveriet och att göra USA till en enad stat. Lincoln bestämde att slaveriet skulle avskaffas, men som svar från sydstaterna fick han att han inte kunde bestämma det eftersom slavar inte var människor utan ägodelar. Lincolns starka åsikt ledde till att inbördeskriget startade. I delstaten South Carolina, där kriget först startade, var hälften av medborgarna slavar. Lincoln själv levde inte så länge att han fick se slaveriet avskaffas, vilket det gjorde strax efter krigets slut. Lincoln blev nämligen mördad efter att han i ett tal sagt att han även ville att svarta skulle få rösträtt.

Capital building med sjävaste Lincoln och hans adept i fronten

                                Lincolns neighborhood

Om ni tittar noga skiner Lincolns näsa. Detta beror på att massa människor gnuggar hans näsa, eftersom det medför lycka. I bakgrunden är Lincolns grav.

Helgen forsatte bra när vi på söndagsmorgonen bokstavligt talat sprang in i ett universitetsmästerskap i terränglöpning. De sprang nämligen i vårt löparspår.

Andra halvlek

Nu har halva tiden gått...helt sjukt! Och jag hoppas inte ni saknar oss allt för mycket i Sverige, eftersom vi inte är redo att åka hem riktigt än, utan vill stanna två månader tillJ Men skriv gärna en kommentar om hur ni har det där borta!

Halvtid känns som en bra tid att köra en uppdatering av hur det går för oss med det vi faktiskt är här för att göra: Plugga! Ola har haft tentaperiod och att ha tentaperiod här menas inte att lektioner och läxor blir inställda, utan tentorna gör man under lektionstid och sedan fortsätter lektionsdagen som vanligt. I vissa ämnen har de förlängt lektionen och därmed missar studenterna lunchen. Så dagarna med tenta blir tuffa och tiden för tentan är oftast mycket pressad.

Samtal efter att Ola har fått tillbaka resultatet på sin första tenta:

J: Måste du hela tiden klaga på hur svårt plugget är och att du inte fattar någonting och sedan får du nästan full pott på tentor och läxor?
O: Jag har inte klagat på att det är svårt, bara att jag inte tycker om systemet med läxor.
J: Du har sagt flera gånger att du inte kommer klara det.
O: Nej
J: Jo
O: Nej
…Tyst…
O: Men tentan på onsdag kommer vara mycket svårare. Jag kommer aldrig klara den!
J: Nu sa du det igen!
O: Å men det här är den svåraste av dom…

Och tro mig det här är inte första och sista gången vi har denna diskussion, men det gör ingenting för jag fårstår att Ola tycker det är tufft och svårt och jag är glad att han ändå klarar allt så bra! Jag tror inte heller Ola är ensam om att känna sig stressad här inför läxor och annat plugg. Plugget går i ett och jag hade kanske varit mer positiv till det Amerikanska systemet om inte studenterna hade behövt lägga ner så otroligt mycket tid. Här kan man inte tala om 40 timmars veckor utan det är mycket mycket mer. I bokaffärerna säljer de många böcker om till exempel ”10 tips för att klara plugga på universitetet” och ”att överleva som student”. Å andra sidan pratade Ola med en kines som tyckte att plugget här var enkelt i jämförelse med vad han var van vid…

Jag kämpar på med min c-uppsats som i sakta mak går framåt. Jag är mycket glad att jag träffade organisationen i Chicago, men nu har jag skrivandet kvar som inte är lika roligt. Jag pluggar även engelska, en distanskurs och en kvällskurs här i Urbana, vilket är roligt och mycket mer lärorikt än vad jag kunde ana.

Mitt i veckan-underhållning

Urbana har ett hyfsat stort kulturcenter och igår hade de finbesök av akrobater från Kina. Vår community hade extrapris på biljetter och det lockade ju såklart två smålänningar som mig och Ola. Vi hade inga speciella förväntningar, men vi gick därifrån och var mycket imponerade.

Här kan ni se två nummer de visade, som man kan försöka göra hemma...:

Detta nummer rekommenderas varmt till er som är intresserade av fotboll (spola först fram till 0:50 och sedan 3:35):

Kultur

I detta inlägg passar det bra att tacka er för att ni läser vår bloggJ Jag var inne på vår statistik för bloggen idag och enligt statistiken har vi läsare från Sverige, USA, Indonesien, Norge, Ryssland, Storbritannien, Indien, Tyskland, Frankrike och Australien…haha…fantastiskt roligt att se! Ola + hans syskon bidrar till denna mångfald då de just nu befinner sig i fyra olika världsdelar.

University of Illinois har blivit ett berömt internationellt universitet där många olika kulturer möts. Under min första vecka här träffade jag några trevliga damer som sa: ”Du borde komma på våra engelsklektioner och träffa andra från olika kulturer”. Jag tyckte det lät som att vi skulle ha kafferep och var måttligt intresserad i början, men jag gav det en chans. Dessa engelsklektioner och kulturmöten har blivit min höjdpunkt i veckan och det är där jag har skapat några av de bästa kontakterna här (och det är inte alls något kafferep). Vi är personer i min ålder och lite äldre. De flesta kommer från Kina, men det är personer även från bland annat Peru, Brasilien, Taiwan, Korea, Indien, Iran, USA m.fl. Träffarna börjar med engelsklektion där vi fokuserar mycket på de olika kulturerna som finns i gruppen. Vi har samtalsämnen kring kulturer till exempel matkultur, hemsituation och värderingar m.m. Det är rena guldgruvan för mig som vill lära mig mer om kulturer. Efter engelsklektionen har vi temaaktiviteter – I november ska vi laga mat från olika kulturer och denna månad har vi bibelstudier. Eftersom vi kommer från så många olika länder är det verkligen intressant att höra hur andra ser på kristendomen. Det finns några i min grupp som är uppvuxna i kristna hem medan andra kommer från länder där de inte har fått höra om Jesus. Vissa kopplar kristendomen till något negativt man helst inte får tala om och andra kopplar det till traditioner och några till att det är sanningen. Trots våra olika uppfattningar om Gud blir det spännande diskussioner kring bibeln.

Eftersom Ola är utbytesstudent har det blivit naturligt att umgås med andra utbytesstudenter. De har bland annat satt ihop ett fotbollslag som Ola deltar i. Personerna kommer från USA, Tyskland, Sverige, Australien, Italien, Spanien, Brasilien och jag tror det är framför allt i det fotbollslaget som kulturkrockarna har varit mest tydliga för oss. Enligt Ola uppfylldes alla fördomar han hade om de olika länderna…så tänk er lirare, strikta organisatörer, ödmjuka/försiktiga, temperamentsfulla osv mötas i ett lag och försöka enas. Efter varje match bedöms lagens uppförande och efter första matchen var Olas lag det enda som bedömdes ha dåligt uppförande. Efter två förluster har laget börjat bli lite mer samspelt och har i alla fall vunnit en match, men det räckte inte riktigt för att komma vidare till slutspel.

En organisation anordnar även event för oss internationella studenter (och icke-studenter)...här är några samlade för gruppfoto framför Urbanas kända staty, Alma. I lördags anordnade de Bollywoodfilmkväll och serverade Indisk mat...mums!

Två sidor av samma stad

Vi har nu varit ännu en helg i Chicago, men denna gång utforskade vi områdena utanför the loop. Det är verkligen otäcka skillnader på hur det varierar mellan rikemansområden och fattiga områden i Chicago. Inom the loop finns skyskraporna, turisterna kryllar överallt och storstadspulsen är hög. Norr om the loop kommer du till de ännu mer högklassiga områden där du kan uppleva ”gamla stan”, med vackra hus och massa mysiga restauranger. Inte långt därifrån ligger även Chicagos mest exklusiva områden, där bostadsområden ligger som vi bara kan drömma om. Områdena söder om the loop är däremot betydligt fattigare...

Utsikten från Willis tower (tidigare Sears tower) där man kan se till fyra olika delstater.

Och tro det eller ej, men Willis tower gav oss vingar! 

Ett av många hus i old town, varför har man huvudentrén på andra våniningen?

Chicago by night.

...Anledningen till att vi åkte till Chicago igen var för att jag åter igen skulle träffa organisationen jag skriver min c-uppsats om. Det var även denna gång ett mycket spännande och intressant möte. De lär mig mycket och de visar mig även en annan bild av vad livet i Chicago kan innebära, vilket inte alltid stämmer överrens med den bild som våra fotografier visar. Jag vill inte avslöja för mycket om organisationen i bloggen, men istället kan jag berätta om mitt första besök hos organisationen då jag åkte taxi och taxichauffören berättade lite om de olika områdena vi passerade. Några kvarter söder om the loop ligger China-town där standarden ganska snabbt sjunker, men det är fortfarande ett populärt område. Efter det sjunker standarden mer och mer, husen och gatorna är smutsiga och personerna man ser på gatorna bär inte längre kostym och vackra och dyra kläder. Längs med gatorna står istället kvinnor och män som försöker sälja gamla barnkläder, leksaker och smycken. Jag tycker att jag har rest i ganska många städer, men jag har aldrig känt mig så otrygg i så centrala områden som jag har varit i nu och jag har aldrig sett så stor skillnad mellan fattig och rik som jag har gjort under mina två vistelser i Chicago.

Jackson's falls

I fredags hämtade en fullpackad Chevrolet upp oss i Urbana. Vi hade som de andra 5 personerna i bilen stora väskor med mat, tält, sovsäck och liggunderlag. Chevroleten tog oss på en 4 timmars resa ner till Illinois vackrare delar, där det inte bara är flackt. Vägarna vi körde på blev mindre och mindre och skogen blev tätare och tätare och efter en ganska omtumlande slutsträcka hittade vi till nationalparken Jackson's falls. Väl framme samlades vi kring lägerelden med ca 50 andra från Urbana och det var dags för utmaningen att utomhusklättra!!

Klättringen började redan på natten när vi kom till parken. Då klättrade vi på låga höjder utan klätterrep m.m., med andra ord "bouldering". Jag avstod detta, eftersom det inte är min smak, men de andra klarade det finfint! Lördagen och söndagen bestod av att testa på några olika svårighetsgrad av klättring. Ola som inte hade fått tag på några klättringsskor utmanade sig själv genom att både klättra barfota och med gympaskor (Vilket visade sig inte vara det lättaste), men han fick även låna skor. Etersom vi var på en nybörjarhelg hade klätterklubben snällt valt ut några lite lättare klippor att ta sig upp för. Instruktörerna var mycket hjälpsamma och både jag och Ola kände oss trygga där vi fastklistrade på väggen försökte ta oss lite högre upp med skakiga ben, kramp i armarna och med endast hjälp av tår och fingertoppar som krampaktigt höll oss kvar.

Nationalparken är känd för att vara ett bra klätterställe och det märktes på antalet personer som klättrade. Jag och Ola gick en promenad längs klipporna och på det ena stället efter det andra såg vi klättrare som utmanade sig själva i olika svårighetsgrader av klättring. I nationalparken passerade även stora gäng (med cowboyhattar) som red på tjusiga hästar och som njöt av alla bergsformationer och fin lövskog. Tala om att man har hoppat in i en saga! Det var soligt väder hela tiden, så upplevelsen av att sova i tält, sitta vid lägerbrasa och grilla korv var bara det en skön känsla. Nu är det träningsvärken och de ömma fingertopparna som gör oss påminda.